Sundsvalls kommun

Rakel 2.0
— förenklad handläggning av ekonomiskt bistånd

Ett innovationsprojekt som ger handläggare automatiserad ärendeberedning och beslutsstöd vid ekonomiskt bistånd. Lösningen hämtar data från verksamhetssystem och SSBTEK, förbereder ärendet och lyfter flaggor — handläggaren fattar beslutet, lösningen verkställer åtgärden efter bekräftelse.

Format Innovationsdagar + tvåveckors sprint + uppföljningssprint
Teamstruktur Tvärfunktionellt
Metod Hypotesdriven, prototypdriven utveckling
Presentation · sprint 1
Slutdemo · sprint 1
Slutdemo · sprint 2
Om detta arbetssätt

Drivs fram genom ett innovationsprojekt för ekonomiskt bistånd

Arbetsmetoden som beskrivs här tillämpas i ett innovationsprojekt för automatiserad ärendeberedning och beslutsstöd vid ekonomiskt bistånd. Det är det andra projektet som följer det nya arbetssätt som först testades inom dokumenthantering — och syftar bland annat till att verifiera om metoden håller även för verksamhetsnära, myndighetsutövande utveckling.

Projektet kombinerar tre innovationsdagar där verksamhet och utvecklingsteam tillsammans verifierar problembild, MVP och öppna frågor, med en efterföljande tvåveckors utvecklingssprint. AI används som aktivt verktyg genom hela processen. Arbetsformen prövas nu en gång till i en kortare uppföljningssprint på en vecka (v.39, 21–25 september 2026), där tyngdpunkten ligger på att verifiera lösningen mot riktig data. Sidan dokumenterar arbetsformen steg för steg — som en levande instruktion.

Varför behövs ett nytt arbetssätt?

Rakel 2.0 är det andra projektet som tillämpar det nya arbetssättet — efter den första sprinten om dokumenthantering. Målet är att verifiera om metoden håller även för ett verksamhetsnära, myndighetsutövande område där regelverk, dataintegrationer och konsekvenser för enskilda spelar en helt annan roll än i en mer teknikdriven kontext.

Sundsvalls kommun har historiskt arbetat med traditionell agil utveckling inspirerad av stora ramverk som SAFe, utan att ha valt ett specifikt ramverk. Utvecklingsteamen har delats upp utefter kompetensområde — backend och frontend — med flera lager av roller mellan verksamheten och utvecklarna: projektledare, verksamhetsutvecklare, lösningsarkitekter och teamledare.

Verksamheten, som är ovan vid teknisk utveckling, har ofta svårt att formulera krav tidigt i processen. Kravbilden förändras löpande, vilket skapar osynk som leder till förseningar, budgetöverskridanden och resultat som inte möter verksamhetens faktiska behov.

Tidigare utmaningar
  • Projekt drar ut på tiden och håller inte budget
  • Uppdelning i backend- och frontend-team skapar beroenden och väntetider
  • Flera lager mellan verksamhet och utvecklare försvårar kommunikation
  • Verksamheten har svårt att uttrycka krav tidigt — kravbilden ändras löpande
  • Resultaten uppfyller inte verksamhetens faktiska behov
Nytt angreppssätt
  • Tvärfunktionella team som kan lösa hela uppgiften
  • Direktkontakt mellan verksamhet och utvecklare — inga mellanlager
  • Snabbare leveranscykler och kortare feedbackloopar
  • Prototypdriven utveckling som validerar hypoteser tidigt
  • AI som verktyg för att accelerera utvecklingsprocessen
Så fungerar lösningen

Beslutsstöd med automatiserad ärendeberedning

Rakel 2.0 är inte ett system som fattar beslut automatiskt. Lösningen är ett beslutsstöd som preppar ärendet åt handläggaren — hämtar data, bygger normberäkning och lyfter flaggor utifrån regelverket. Handläggaren fattar beslutet; lösningen verkställer åtgärden efter bekräftelse.

  • Hämtar data från verksamhetssystem och SSBTEK och bygger automatiskt en normberäkning.
  • Lyfter flaggor till handläggaren utifrån regelverket — t.ex. inkomstavvikelser, utgifter över gränsvärden, personer som inte stämmer.
  • Handläggaren granskar, justerar vid behov och fattar beslutet.
  • Efter handläggarens bekräftelse utför lösningen åtgärden (beslut, utbetalning, kommunikation) mot verksamhetssystemet.
  • Det enda stället lösningen styr är vägvalet: om ärendet inte uppfyller kriterierna för återansökan ruttas det till hantering som ny ansökan.

Projektets faser

Projektet är uppbyggt i fem faser: en förberedande fas där innovationsdagarna ingår, själva tvåveckors-sprinten, en utvärderingsfas, en kortare uppföljningssprint i september och slutligen fortsatt utveckling.

Fas 0 — Förberedelse
Prototyp, innovationsdagar, arkitektur & deploykedja
Tekniskt förarbete och innovationsdagar genomförs innan sprinten. Innovationsdagarna 5–7 maj 2026 var tre dagar då verksamhet och utvecklingsteam tillsammans verifierade problembild, tog fram MVP-lista och preciserade öppna frågor. Resultatet är indata till sprinten.
Fas 1 — Tvåveckors utvecklingssprint
v.25–26 (15–26 juni 2026) · genomförd
Tvärfunktionellt team arbetar i täta cykler med en daglig standup som nav — genomgång av gårdagens utveckling, demo av ny funktionalitet, och synk kring frågor och hinder. Direktkontakt med verksamheten och löpande leveranser till testbädden. AI används som verktyg i utvecklingsprocessen. Bygger mot API-spec med mockad data (se Insikter).
Fas 2 — Utvärdering
juni–augusti 2026 · genomförd
Resultatet utvärderades mot hypotesen genom slutdemo och retrospektiv. Lärdomarna är dokumenterade under Insikter och Retrospektiv, och de blev direkta indata till förberedelserna inför uppföljningssprinten.
Fas 3 — Uppföljningssprint
v.39 (21–25 september 2026) · kommande
En vecka med samma arbetsform som i juni — samma team, daglig standup som nav. Tre spår: stänga de öppna frågorna och regelverksluckorna, färdigställa kvarvarande funktioner, och verifiera flödet end-to-end mot riktig data i den utsträckning verksamhetssystemet är konfigurerat. Det som byggdes mot spec i sprint 1 ska bli verifierat där förutsättningarna finns.
Fas 4 — Fortsatt utveckling
Efter v.39 · kommande
Vidareutveckling utifrån de två sprintarnas resultat — hantering av kvarstående öppna frågor och steget från RPA-baserad återskrivning mot processmotor/API.

Förberedelser innan sprinten

Fas 0 omfattar både det tekniska förarbetet och innovationsdagarna. Fem moment skapar förutsättningarna för att teamet ska vara produktivt från dag ett av sprinten:

1

Prototyp och förarbete

Ett förslag på ansökningsformulär är framtaget (ej färdigt). Verksamheten har förberett sina önskemål kring frågor och logik i formuläret. Det finns en BPMN-process för flödet och en integration mot SSBTEK på plats. Det tekniska underlaget är på en nivå där sprinten kan ta vid och förfina mot färdig funktion.

2

Innovationsdagarna (5–7 maj 2026)

Tre dagar då verksamhet och utvecklingsteam tillsammans verifierade problembilden, tog fram MVP-lista och preciserade öppna frågor. Resultatet är direkta indata till sprinten — leverabler, beslut, MVP-krav och konkretiserade frågeställningar. Verksamheten höll i stora delar av dialogen och drev agendan.

3

Arkitektur- och teknikdialog

Övergripande dialog kring lösningsarkitektur och tekniska förutsättningar utifrån prototypen. Teamet alignar kring teknikstack, miljöer och övergripande designbeslut så att alla är redo att börja direkt.

4

Egen deploykedja till testbädd

Teamet säkerställs full access att själva deploya ändringar direkt till en dedikerad testbädd (sundsvall.dev). Inga beroenden till andra team, som exempelvis IT-produktion, för att löpande kunna leverera och verifiera förändringar under sprintens gång. Autonomi i hela kedjan är en förutsättning för sprintens tempo.

5

Bedöm verksamhetens involvering

Graden av verksamhetsinvolvering under sprinten måste bedömas utifrån vad som ska byggas — Rakel 2.0 är en verksamhetsnära funktion som kräver särskild domänkunskap, så nära dagligt samarbete med verksamhetsspecialister behövs. Stödet till verksamhetens förberedelse varierar dessutom med mognad och bör vara en explicit bedömning i Fas 0 — denna verksamhet klarade sig långt på eget bevåg efter inledande vägledning.

Vad ska vara på plats innan v.39

Retrospektivet efter den första sprinten pekade tydligt ut vad som behövde finnas på plats nästa gång. Punkterna nedan är den listan omsatt till förberedelser inför uppföljningssprinten, plus det som tillkommit sedan dess — en vecka har ingen buffert, så det som inte är klart innan dag 1 hinner inte lösas under sprinten.

1

Så mycket som möjligt konfigurerat — särskilt utbetalning

Verksamhetssystemet kommer inte att vara färdigkonfigurerat till v.39, och sprinten planeras utifrån det. Ambitionen är att så mycket som möjligt är konfigurerat innan start — inklusive utbetalningsdelarna, som ligger sist i flödet och är svårast att verifiera med mockad data. E2E-spåret riktas mot de delar som faktiskt är på plats; resten står kvar som byggt mot spec.

2

RPA-processen påbörjad

Återskrivningen till Lifecare sker initialt via RPA, och den processen behöver vara påbörjad innan sprinten — inte färdig, men så pass på plats att flödet kan köras och felsökas under veckan. Utan den stannar E2E-spåret vid beslutsunderlaget: allt fram till handläggarens bekräftelse går att verifiera, men inte att journal, bevakning, beslut och utbetalning faktiskt landar i verksamhetssystemet.

3

Besvarade öppna frågor

De öppna frågorna som blockerar färdig funktion — jämförelsetrösklar per inkomsttyp, hantering av avdrag, styrning av utbetalning — behöver svar från verksamheten innan sprinten börjar. Besluten är verksamhetens att fatta, och en vecka räcker inte för att både vänta in dem och bygga.

4

Helhetskarta och arkitekt nära

En karta över hur tjänsten hänger ihop med kringliggande system, och en arkitekt tillgänglig under veckan. Retron lyfte att avsaknaden av helhetsbild kostade tid i den första sprinten.

5

Testfall och testdata förberedda

E2E-scenarierna definierade och testpersonerna framtagna före start — se Funktionslista. Då går veckan till att köra, hitta fel och rätta, i stället för att sätta upp förutsättningarna.

6

Samma team plus verksamhetsexpertens efterföljare

Samma personer som i juni, på heltid — kontinuiteten är en förutsättning för att en vecka ska räcka. Till dem kommer de två personer som tar över verksamhetsexpertens roll, så att domänkunskapen förs vidare i arbetet under sprinten i stället för att lämnas i ett dokument. Utöver det en gemensam yta för att fånga frågor och beslut i tempot, och bättre koordination av parallella AI-sessioner.

Standup — sprintens dagliga nav

Varje dag genomförs en standup som fungerar som teamets gemensamma synkpunkt. Standupens syfte är tvådelat: att röja hinder för utvecklingen och att synka frågor och funderingar inom teamet och med verksamheten.

1

Genomgång av gårdagens utveckling

Teamet går igenom vad som gjorts sedan förra standupet — vad är klart, vad pågår, och var står vi i förhållande till sprintens mål?

2

Demo av ny funktionalitet

Om ny funktion har levererats körs en kort demo så att hela teamet ser framstegen och kan ge direkt feedback.

3

Frågor, hinder & synk

Öppen dialog där teammedlemmar lyfter blockeringar, frågor till verksamheten eller tekniska funderingar som behöver lösas för att arbetet ska flyta vidare.

Bärande principer för sprinten

Dessa principer vägleder teamets arbete genom hela sprinten.

Noll avstånd

Alla mellanlager mellan verksamhet och utveckling elimineras. Direkt dialog, direkt feedback.

Snabba leveranser

Korta cykler, dagliga leveranser och snabba feedbackloopar som fångar förändrade behov.

Tvärfunktionellt

Ett team som täcker alla kompetenser. Inga beroenden till andra team, ingen väntan.

AI-accelererat

AI används som verktyg i utvecklingen för att öka tempo och frigöra utvecklarnas kreativa kraft.

Hypotesdriven

Prototypen validerar en hypotes innan resurser investeras. Vi testar innan vi bygger klart.

Löpande anpassning

Processen utvecklas under sprinten. Vi lär oss och justerar dagligen.